Jag har mött dem alla. Travhästar som inte vill springa. Hoppavlade hästar som inte vill hoppa. Dressyravlade hästar som dör på banan.
Hur många hästar trivs med sin uppgift, sina jobb?
Förmodligen lika många / få som människor som trivs med sin uppgift, sina jobb. Alltför många sitter på fel plats. Vad skulle hända, om du lät din häst komma till sin rätt?
Vad skulle hända, om du lät dig själv ägna dig åt det du brinner för?
Väljer du häst efter dina egna intressen, vad du ska ha hästen till? Eller väljer du hästar som väljer dig? Och varför valde just den hästen just dig? Vad ser hästen att ni kan åstadkomma och förverkliga tillsammans, som du själv kanske inte sett?
En häst som är intresserad av sin uppgift, väljer den, gläds åt den och trivs med den, kommer att briljera i den, oavsett hur hästen ser ut fysiskt. Då blir träningen så mycket mer. En träning som inte bara höjer prestationsnivån på det vi gör, som inte bara utbildar oss tekniskt och stärker oss fysiskt. Utan på toppen av allt detta, verkar för hästens personliga utveckling. Får honom att känna sig stolt, duktig, tillräcklig, kompetent, tillfreds. Får honom att känna sig rätt.
Det handlar inte bara om inriktning. Det handlar om attityden till min häst varje dag. Är det jag som använder hästen, eller låter jag mig av kärlek användas för att fylla hästens behov? Vilka fantastiska saker kan vi skapa tillsammans, i samarbetet och gemensam kreativitet?
Så. Skala bort allt annat och ställ dig själv frågan.
Vad vill hästen ha mig till?
Tack för bra inlägg…nu måste jag fundera.
Ett sansat och värdefullt inlägg. Det finns inte så mycket mer att tillägga tycker jag. Du lyfter fram precis de frågor som väldigt många medvetet eller omedvetet väljer bort till vardags, vid nya hästköp eller avel. Tack!
Tack för din feedback 🙂