Den här helgen har jag jobbat med lastträningar. Sex timmar om dagen har jag stått med hästar och ägare och transporter, och pratat om positiv förstärkning, motiverande pauser, traumatriggers, delmål, sinnesstämning, och vad som egentligen är ett resultat. Viktiga saker i all hästträning men det är som att lastningen alltid är toppen av isberget. Här kommer många gånger de sämsta sidorna fram hos både häst och människa, för att inte tala om rädslor, nojjor och tidigare trauman.
Det som sätter käppar i hjulet för många är vårt eget resultattänk, som vi lägger över på hästen. De flesta människor ser bara till det fysiska resultatet. Antingen är hästen utanför transporten, eller så är han i. En del hästar har inga negativa erfarenheter av lastning och transport så de skriver gärna under på detta och traskar glatt på. Men väldigt många hästar är inte det minsta bekväma med ett sådant avtal. För varje stressad lastning de får uppleva stärks deras upplevelse av transporten som ett stressmoment. En del är rädda för rampen. En del för det trånga utrymmet. En del har inga egentliga problem med transporten som sådan men de förknippar den med konflikter med arga människor som tappat tålamodet. En del hästar kan inte ens berätta vad som hänt – de mins inga detaljer, bara stressen och den fruktansvärda ångest detta medför. Kom ihåg att hästen är ett bytesdjur. En stressad häst har en nära-döden-upplevelse!!!
En del trauman kan lösas med emotionell behandling. Då släpper hästen in mig i sitt medvetande och vi uppnår en healing-effekt, med väldigt lite eller ingen fysisk träning.
En del hästar har blivit svikna så många gånger, av människor som tappat tålamodet, lastat med våld, tvingat in hästen, stängt snabbt etc, att de inte vågar tro på en ny människa. Då är det upp till att bevisa sig fysiskt istället, genom att gång på gång visa att man håller sitt ord och att ens tålamod är oändligt. Dessa hästar kommer oprovocerat att kasta sig uppåt, bakåt och åt sidorna. De kommer att pendla mellan att känna förtroende och att flippa ur. Men för varje gång de år igenom urflippningskarusellen, och du som människa förhåller dig lugn och förtroendeingivande, kan de läkas en liten liten bit. Och förstås, för var gång de blir lurade igen så blir nästa lastning sju resor värre.
På grund av detta kan en lyckad lastning aldrig baseras på det fysiska resultatet – att hästen är inne i släpet med bommen på. Det är vilken sinnesstämning hästen har som betyder något. Det är sinnesstämningen hästen kommer minnas. Han kommer inte minnas att du vann konflikten – han kommer bara minnas konflikten och vad den betydde för honom!
Om du istället baserar all träning på det mentala resultatet kommer hästen minnas den positiva känslan och längta efter nästa träning. Om hästen bara är redo att gå upp med framhovarna på lemmen så låt det vara så. Om han känner att han utvecklats och känner sig modig som vågade gå så långt, så är det en lyckad lastning mentalt! Vartefter hästen stärks mentalt, läker ut tidigare trauman, litar på dig, sig själv, transporten och situationen, så kommer han avancera även fysiskt.
Lägg upp all träning så att hästen känner sig duktig, glad, stolt, modig, världsbäst, samt både får ökat förtroende för dig och höjer sin egen självkänsla. Hästen ska vara större inombords efter varje träning! DET är ett resultat!