Lilla Lisa i skogen

skogHon används så ofta som en stereotyp för den okunniga och naiva. Lilla Lisa i skogen. Hon är den som blir lurad att lyssna på kvacksalvare, hon som går på vad som helst utan att själv kunna vara myndig nog att ta beslut om huruvida informationen hon får känns rätt eller ej.
Hon är den som gör allting tvärtemot vad man ”ska”. Hon har ett par barfota hobbyhästar på lösdrift, har en bomlös sadel, bettlöst träns och till råga på allt springer hon mest runt och leker med hästarna. ”Klickerträning och sån skit.”, fnyser de som tror sig veta bättre. ”Kan ingen lära Lilla Lisa hur man tränar en häst på riktigt?”
En annan variant av Lilla Lisa i skogen är att hon bara härmar alla yrkesfolk rakt av. Om den kända hoppryttaren använder gramantygel så gör Lilla Lisa också det. Lilla Lisa förstår inte att man inte ska avsluta ridpasset utan avskrittning, Lilla Lisa kan inte bedöma vad hennes häst är redo för och inte.
Lilla Lisa är alltid okunnig och aldrig förmögen att kunna tänka själv.
De vanliga, korrekta, kunniga hästmänniskorna ser i ena stunden ner på Lilla Lisa och menar att människor som hon borde få psykisk hjälp och djurförbud. I nästa stund vill man rädda henne. Mest från sig själv kanske, men även från precis alla som man själv inte håller med om. Man går ut hårt på nätet och hävdar att den och den informationen är skadlig eftersom Lilla Lisa i skogen kan anamma idén och få för sig att försöka själv.

Lilla Lisa i skogen finns förstås inte, men vad händer när man pratar om henne som om hon inte bara finns, utan också i ett sådant antal att allting måste anpassas efter hennes infantilitet? Kryllar det verkligen av människor där ute som är oförmögna till att ta egna beslut, och i så fall, hur blir världen bättre genom att omyndigförklara andra människor?
Visst finns det människor som gör saker de inte borde. Problemet är att det inte ett dugg handlar om Lilla Lisa i skogen, utan minst lika ofta om Populära Peter på tävlingsbanan. Det är ett större problem när Populära Peter på tävlingsbanan anammar en trend utan att tänka själv och utan att sätta sin hästs välbefinnande i första rummet, än när Lilla Lisa i skogen gör det.
Okunskap, felprioriteringar och misstag finns i alla led och kommer alltid att göra det. Vi hjälper ingen genom att idiotförklara dem. Vi kan bara hjälpa andra genom att själva föregå med gott exempel och sprida det vi känner är bra och hållbart. Om vi är ödmjuka nog att inse att vi inte heller är perfekta, att vi också gör saker vi kommer att omvärdera senare, så kommer vi inte förakta andra för deras val och handlingar.
Det Lilla Lisa anammar idag, kan vara vad vi alla – även Populära Peter- drömmer om imorgon.

By | 2016-07-31T20:32:11+00:00 juli 31st, 2016|blogg, hästar|0 Comments

About the Author:

Lina Zacha coachar och utbildar människor och hästar i Autentisk Hästkommunikation & Ridkonst.

Leave A Comment